Jesustanten är tillbaka

I slutet av september eller början av oktober satt jag på T-Centralen och väntade på tricken, när någon på perrongen plötsligt stämde upp i en ganska njutbar, späd vibrato-psalmsång. En pinnsmal tant visade sig vara sångens källa. Jag blev lite road när tåget kom och jag och tanten klev på samma vagn och jag trodde att jag kanske skulle bjudas på lite mer musikalisk underhållning under resan. Ack, så fel jag hade!

Den till synes harmlösa pensionären började marschera fram och tillbaka i vagnen och hålla högljudda monologer om Ondskan och Djävulen, varvade med muntra små sångsnuttar om Jesus vår frälsare och vän. Oftast på svenska, men ibland kunde tanten byta till engelska mitt i en harang.

Resan tog 20 minuter och det var med skräckblandad förtjusning jag noterade att tanten steg av vid samma station som jag - ännu mer uppspelt blev jag när jag insåg att vi båda gick mot samma bostadsområde. Våra väger skiljdes åt strax efter en naprapatmottagning, som tanten uppmärksammade med ett ilsket utlägg om hur häxdoktorer fleder folk från den sanna vägen och guds ljus etc.

Så fort jag kom hem berättade jag om denna besynnerliga tunnelbanepredikant för P. -Va, har du sett Jesustanten!, utbrast hen. Vad roligt! Jag har inte sett Jesustanten på flera år, jag var rädd att hen hade dött!

Den här pensionären är tydligen lite av en lokalkändis längs Stockholms gröna t-banelinjer, i klass med Munspelsmannen. Bilden dokumenterar mitt andra möte med Jesustanten, när det var eftermiddagsträngsel på tricken och tanten stod och gormade mig rakt i nacken men också visade en lite oväntad sida av sig själv. Sök på "Jesustanten" om ni vill se nån video där hen skriker, predikar, eller sjunger på olika platser i Stockholm. Avstå om ni ogärna vill se omdömeslösa ungdomar som häcklar en psykiskt sjuk människa.

Abetsmusik: Television Pickup och Kalejdoskop från 26 oktober.