onsdag 4 juli 2012

"Va duktig du är"

För några veckor sedan var det midsommar och jag var på en trevlig fest men orkade verkligen inte festa, så jag satte mig för att teckna om sånt som hände helgen innan. Det dröjde inte länge innan det stod en småfull person lutad över axeln på mig.
- Va duktig du är!
- Öhm, tack. Det vore ju synd om jag inte vore det, med tanke på att jag har både pluggat och jobbat med det här, svarade jag och hoppades att det inte lät drygt.
- Va är det för nåt du ritar?
- Det är en dagboksserie.
- Jaha... Den här, "Kusinbarnet Melina", är det nåt du har hittat på? Ett huvud som flyger omkring?, sa hen och petade på bilden.
- Alltså, det är en dagboksserie. Den handlar om saker som hände förra helgen. Melina är en riktig person. Det är såhär jag skildrar verkligheten.
- Jaha! Ja, du är duktig i alla fall.

Situationer som denna uppstår ganska ofta. Jag förstår att serieokunniga personer inte på något sätt menar illa, och jag har ingenting emot att de inte läser serier. Men när en försöker prata om serier med dem, och de inte begriper sig på hur serier funkar, känns det ungefär som att säga till folk att en läser Harry Martinsons "Aniara" och de svarar att de brukar läsa tv-tablån i DN.

Arbetsmusik: Englas och Tomas party-spellista.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar